Jag såg den här bilden häromdagen och med texten ”Vad skulle hända om du trodde att du var tillräcklig?” Bilden visar en kurvig vacker kvinna och jag tog både texten och bilden till mig så direkt och så starkt. Ja vad skulle hända om jag började tro att jag var tillräcklig?
Får man göra bokslut vid 46 års ålder? Få göra ett bokslut som sammanfattar och en gång för alla avslutar det som varit. Avsluta snudd på ett halvt sekel av dålig självkänsla, kroppshat, självförakt och ångest. Jag blir så ledsen när jag tänker på allt dåligt jag har utsatt min kropp för i form av konstiga dieter, förbud, tvång, stundom svält och stundom hets. Min kropp, mitt tempel…mitt jag. Och detta har jag gjort för att passa in i en värld där normen skallar likt fångarnas kör att alla ska vara smala och vackra för att räknas, för att bli sedda, för att bli tagen på allvar och för att anses som lyckad…en norm som jag aldrig i mina ögon har nått upp till.
Men vad skulle hända om jag istället för all denna självhat började bejaka min kropp för precis vad den är. Börja älska den istället, ta hand om den och ge den näring och kärlek som vilken blomma som helst. Börja se mina kurvor, min stora rumpa och gropiga lår som en del av mig. Att sluta be om ursäkt för att jag inte lever upp till normen och börja förstå att jag är skapad till jag och att det är helt okej. Vad skulle hända då…?
Livet är här och nu och det är egentligen alldeles för kort för att jag ska gå runt och känna hat och förakt inför mig själv. Som sagt snudd på ett halvt sekel är avslutat och det som har varit, det har varit och det kan jag inte ändra på. Men nu är det dags att vända blad och börja ta för mig av livet. Börja njuta så mycket jag bara kan av god mat och dryck, familj, fina vänner, kärlek, sex, vara ute i naturen, motion, musik, dans. Bejaka mig själv, känna vördnad, tacksamhet och kärlek till mig själv. Kunna se mig i spegel och se en vacker medelålders kvinna. Sluta upp med att vara alla till lags. Säga nej när det behövs och inte låta någon utnyttja och ta min energi utan min tillåtelse. Lyssna in vad jag behöver, vila, återhämtning eller bara få vara Ulle.
Det tror jag skulle hända, om jag började tro att jag var tillräcklig. Jag börjar nu…
Med kärlek!
Ulle